Skärtorsdagens Evangelium

170413

Idag är det Skärtorsdagen och då är det bra att läsa Evangeliet om hur Jesus åt Påskalammet och sedan blev tillfångatagen. Jag har därför lag ut det här.

Det är upplagt här så att man ser de olika Evangeliernas beskrivning i samband med varje händelse, och det gör att man se helheten bättre.

Jag har också satt rubriker för att man lättare skall kunna se skeendet.

Påsken snart här

Mat 26:1. Och Jesus avslutar då allt det han sagt och han säger till sina lärjungar:

Mat 26:2. Ni vet att om två dagar är det påsk och människosonen [Adams son] överlämnas till att då korsfästas.

Luk 21:37. Och han var på dagen i templet och undervisar dem, men på natten går han iväg [ut], han övernattade under bar himmel på Oljeberget [berget som kallas olivträden].

Luk 21:38. Och hela hopen av människor stod upp tidigt i gryningen för att höra honom i templet.

Luk 22:1. Och det osyrade brödets högtid, den man kallade Påsk, kom nära.

Översteprästerna och de skriftlärde beslutar att döda Jesus.

Mat 26:3. I samband därmed samlas översteprästerna och de skriftlärde och folkets äldste på förgården [gården] hos översteprästen han som kallas Kaifas [dalgång, omringaren, krökaren, förstelnaren].

Mat 26:4. Och de diskuterar hur de skall fängsla Jesus och döda honom på ett listigt sätt [genom bedrägeri].

Mat 26:5. Men sa de inte under högtiden, så att det inte blir upplopp [tumult] bland folket.

Mark 14:1. Och det var påsk och det osyrade brödets högtid följde om 2 dagar och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter något sätt de kunde döda honom, genom att använda list [knep, bedrägeri].

Mark 14:2. Och de sade inte under festen så att det inte blir upplopp bland folket.

Luk 22:2. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter något sätt att döda [göra slut på] honom, men de var rädda för folket.

Jesus smörjs inför sin begravning

Mat 26:6. Och det var då så att Jesus var i Betania [hus att träffas i] i Simon [höra, tala, förklara, proklamera] den spetälskes hus.

Mat 26:7. En kvinna kommer då till honom, hon har en dyrbar alabasterkruka med myrra [balsam] och hon häller den på hans huvud, när han ligger till bords.

Mat 26:8. Men när lärjungarna ser det blir de upprörda, de säger: Varför detta fördärvande.

Mat 26:9. För den här myrran [välluktande oljan] kunde blivit såld till bra pris [rikligen], för att ge till de fattiga.

Mat 26:10. Men Jesus säger då till dem: Att det skall ni veta, varför ger ni problem för kvinnan fast hon gör något gott för mig.

Mat 26:11. För de fattiga har ni alltid hos er men mig har ni inte alltid.

Mat 26:12. För hon häller nu den här myrran [salvan] på min kropp till min begravning, det är det hon gör.

Mat 26:13. Amen [i sanning, i verkligheten], säger jag er: När det här evangeliet förkunnas komplett i värden, då kommer också det hon gör med som en påminnelse om henne.

Mark 14:3. Och han är i Betania [hus att träffas i] i Simons [höra, tala, förklara, proklamera] den spetälskes hus, och han ligger till bords när en kvinna kommer, som har en alabasterkruka med äkta dyrbar nardus olja, och hon bryter nu alabasterkrukan och häller sedan över hans huvud.

Mark 14:4. Men några var indignerade och de undrade varför, denna salva har fördärvats.

Mark 14:5. För den kunde bli såld för mer än 300 denarer (1 denar=en vanlig daglön för en arbetare) att ge till de fattiga, och de blev upprörda.

Mark 14:6. Men Jesus säger då: Ni skall låta henne vara, den handling ni håller fram är en god gärning som hon gjort till mig.

Mark 14:7. För de fattiga har ni alltid och när ni vill kan ni göra väl för dem. Men mig har ni inte alltid.

Mark 14:8. Det hon gör är att smörja min kropp i förväg till min begravning.

Mark 14:9. Ja verkligen [Amen], jag säger er: Där Evangelium blir förkunnat komplett i värden, kommer det hon nu gör att talas om, som en påminnelse om henne.

Judas Iskariot går till översteprästerna och kommer överens om att utlämna Jesus

Mat 26:14. Sedan går en bland de 12 iväg, han som kallas Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] Iskariot [utvald man, mannen som gör, mannen som sprack, mannen som sköter räkningar] till översteprästerna.

Mat 26:15. Han säger när han kommit dit: Vad vill ni ge till mig, för att jag skall överlämna honom till er, och de utlovar honom då 30 silverpengar. {30 silverpengar= c:a 4 * 30 dagslöner; en silverpeng förmodligen sikel eller drakmer; 1 sikel = 4 drakmer = c:a 12 gr silver; 1 drakmer = 1 dagslön}.

Mat 26:16. Och därefter försökte han att finna rätt tid att överlämna honom.

Mark 14:10. Och Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] Iskariot [utvald man, mannen som gör, mannen som sprack, mannen som sköter räkningar] en bland de 12, han går då bort till översteprästerna för han vill överlämna honom till dem.

Mark 14:11. Och de lyssnar och de blir glada [jublande] och de lovar att ge pengar till honom, och han undersökte på vilket lämpligt sätt, han skall överlämna honom.

Luk 22:3. Men Satan kommer då in i Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] han som kallas Iskariot [utvald man, mannen som gör, mannen som sprack, mannen som sköter räkningar], han som är av de 12.

Luk 22:4. Och han går då bort och talar med översteprästerna och ledarna, på vilket sätt han skall överlämna honom till dem.

Luk 22:5. Och de blir jublande [mår bra, blir glada] och bestämmer sig för [samtycker] att ge honom pengar.

Luk 22:6. Och han lovar då och sökte sedan rätt tid att överlämna honom till dem, i frånvaro av folkmassan.

Lärjungarna gör iordning inför Påskmåltiden

Mat 26:17. Men först kommer nu det osyrade brödets högtid och lärjungarna säger därför till honom: Var vill du att vi gör iordning åt dig att äta påskmåltiden [påsk].

Mat 26:18. Och han säger då: Gå till staden till en speciell person, och säg till honom, "Mästaren säger, min tid är nära, var hos dig kan jag hålla påskmåltid [påsk] med mina lärjungar".

Mat 26:19. Och lärjungarna gör som Jesus sagt till dem och de gör i ordning för påskmåltiden [påsk].

Mark 14:12. Och den första dagen i det osyrade brödets högtid, då på påsken när de slaktade, säger hans lärjungar till honom: Var vill du att vi går för att göra i ordning så att du kan äta påskmåltiden [påsk].

Mark 14:13. Och han sänder iväg två av sina lärjungar och säger till dem: Gå in i staden och en man skall möte er, som bär en kruka vatten, ni följer då med honom.

Mark 14:14. Och där när ni då kommer in säger ni till husföreståndaren, att mästaren säger: Var är det härbärge där jag äter påskmåltiden [påsk] med mina lärjungar.

Mark 14:15. Och han kommer att visa för er en väldig övre våning, den har dukats och är förberedd, där kan vi göra i ordning till oss.

Mark 14:16. Och hans lärjungar går bort och de kommer till staden och de finner att det är som han säger till dem och de gör i ordning till påskmåltiden [påsk].

Mark 14:17. Och när det sedan är kväll, kommer han med de 12.

Luk 22:7. Men det osyrade brödets dag närmar sig, och man skulle offra i samband med påsk.

Luk 22:8. Och han sänder då åstad Petrus [klippan] och Johannes [han ger nåd] och han säger till dem: Nu skall ni gå åstad för vi måste förbereda påskmåltiden [påsken] så att vi kan äta den.

Luk 22:9. Och de säger till honom: Det du vill [begär, älskar] skall vi göra i ordning.

Luk 22:10. Och han säger till dem: Se, när ni går in i staden kommer en man att träffa er, som bär en vattenkruka [lerkärl för vatten], ni skall då följa efter honom till bostaden, där han går in.

Luk 22:11. Och ni skall säga till husföreståndaren: Mästaren [läromästaren] säger till dig, var är gästrummet för påskmåltiden [påsk] med mina lärjungar.

Luk 22:12. Och han kommer att visa er en väldig övre våning som han gjort i ordning, där skall vi förbereda.

Luk 22:13. Och när de går finner de att det är som han har sagt till dem, och de gör i ordning påskmåltiden [påsk].

Luk 22:14. Och när tiden är inne lägger han sig till bords och de 12 apostlarna med honom.

En av lärjungarna kommer att överlämna Jesus

Mat 26:20. Och när det blivit kväll låg han till bords med de 12.

Mat 26:21. Och när de äter säger han: Amen [det är säkert], jag säger er att en av er kommer att överlämna [bedra] mig.

Mat 26:22. Och då känner de sig enormt sorgsna och alla säger till honom: Det är väl inte jag, Jesus [Herre, Jashve].

Mat 26:23. Och han svarar då: Han som doppar handen med mig i fatet, han kommer att överlämna [bedra] mig.

Mat 26:24. Dock är det så att människosonen [Admas son] går bort, som det har skrivits om honom, men ve den människa genom vilken människosonen överlämnas. Det hade varit bättre för honom om den människan inte fötts.

Mat 26:25. Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad], han som överlämnade honom, tar då till orda, han säger: Kanske är det jag, Rabbi [mästare]. Han säger till honom: Du säger det.

Mark 14:18. Och när de ligger till bords och äter, säger Jesus: Amen [sant, fast, trovärdigt], jag säger er att en av er kommer att överlämna mig, en som nu äter med mig.

Mark 14:19. Och de började att känna sig ledsna [sörja, känna ångest] och säger till honom, en efter en, det är väl inte jag, och nästa, det är väl inte jag.

Mark 14:20. Och han svarar och han säger till dem: En av de 12, som doppar med mig i skålen.

Mark 14:21. Ja verkligen, människosonen [Adams son] går bort för så har det skrivits om honom, men ve den människa genom vilken människosonen [Adams son] överlämnas, det hade varit bra för honom om inte den människan fötts.

Luk 22:21. Men se, den hand som överlämnar mig är med mig vid bordet.

Luk 22:22. Och det är egentligen så att människosonen [Adams son] han går bort på grund av det som är bestämt om honom. Men ve den människan genom vilken han överlämnas.

Luk 22:23. Och de börjar då att diskutera inom sig, vem det kan vara av dem, som planerar att göra något sådan.

Jesus kommer aldrig att äta påskmåltiden mer eller dricka från vinrankan förrän i Guds rike.

Mat 26:29. Och jag säger er att jag, kommer aldrig hädanefter mer att dricka av denna vinrankans produkt tills den dag när jag dricker det nya med er i min fars rike.

Luk 22:15. Och han säger till dem: Med längtan har jag sett fram mot att äta den här påskmåltiden [påsk] med er, före mitt lidande.

Luk 22:16. Och jag säger vidare till er, att jag aldrig äter det här mera förrän allt blir uppfyllt [slutfört] i Guds rike.

Luk 22:17. Och han tar bägaren tackar och säger: Ta emot detta och dela åt er.

Luk 22:18. För jag säger er att jag aldrig mera skall dricka från vinrankans frukt förrän Guds rika kommer.

Jesus instiftar nattvarden

Mat 26:26. Och medan de äter tar Jesus brödet och välsignar och bryter det och han gav det till lärjungarna i det han säger: Ta det här och ät, det är min kropp.

Mat 26:27. Och han tar sedan bägaren och han tackar och han ger till dem i det han säger: Drick av den alla.

Mat 26:28. För det här det är mitt blod, det nya förbundets, det som innesluter [går runt om, med anledning av] de många [många saker], som blir utgivet [utgjutet] till syndernas förlåtelse.

Mark 14:22. Och när de äter, tar Jesus bröd, han välsignar det och han bryter det och ger till dem, och han säger: Ta emot, ät, det här är min kropp.

Mark 14:23. Och han tar bägaren [kalken] och tackar och han ger till dem och de dricker av den alla.

Mark 14:24. Och han säger: Detta är mitt blod, det nya [friskare, fräschare] förbundet, som blir uttömt [tömt] för många.

Mark 14:25. Amen [sant], jag säger er att: Jag dricker inte mera av vinrankans frukt tills den dag, när jag dricker det nya [friskare, fräschare], i Guds rike.

Luk 22:19. Och då han tar brödet tackar han, bryter det och ger det till dem, han säger: Det här det är min kropp som ges ut till er, gör det här till minne av mig.

Luk 22:20. Och på samma sätt med bägaren [kalken] vid måltiden, och han säger: Den här bägaren [kalken] är det nya [friska, fräscha] förbundet [pakten, kontraktet] i mitt blod, töm den till förmån för [över] er.

Lärjungarna bråkar om vem som är störst, men Jesus förklarar att hos dem är ledaren den som tjänar andra.

Luk 22:24. Och de börjar bråka om [det blir en träta bland dem], vem av dem han anser är förmer [större].

Luk 22:25. Men han säger då till dem: Kungarna [härskarna] härskar över folken, och de som har makt [kontroll, myndighet] de blir kallade folkens välgörare.

Luk 22:26. Men ni är inte på det sättet, utan han som är större bland er är i stället som den som är förnyare [nyare] och den som hos er leder är i stället som en tjänare [uppassare, skötare].

Luk 22:27. En som är större, han ligger ju normalt till bords och den som i stället är tjänare ligger inte till bords, och jag, jag är mitt bland er, som den som är tjänare [uppassare, skötare].

Luk 22:28. Och ni är de som har stannat kvar med mig, genom mina prövningar [motgångar].

Luk 22:29. Och jag ger [förordnar] mitt kungadöme [herradöme, suveränitet] till er, på samma sätt som fadern ger [förordnat] mitt kungadöme [herradöme, suveränitet] till mig.

Luk 22:30. För ni skall äta och dricka vid mitt bord, i mitt rike, och ni skall sitta på troner och döma Israels [Guds rätte, Guds rättfärdige, Guds upprättade, regerar som Gud] 12 stammar.

Jesus säger åt lärjungarna att nu ta med portmonnä och svärd

Luk 22:35. Och han säger till dem: Jag sände tidigare ut er utan portmonnä, och väska och sandaler, och ni saknade inte något. Och de svarade: Ingenting.

Luk 22:36. Och han säger vidare till dem: Och nu, han som har en portmonnä ta med den och på samma sätt en väska, och den som inget har, han säljer sin kappa [kläder] och köper ett svärd [kniv].

Luk 22:37. För jag säger er, det är också skrivet, och det är nödvändigt att det uppfylls hos mig, "och han räknades bland laglösa", för det som är runt mig kommer att bli färdigt [har ett slut].

Luk 22:38. Och de säger: Jesus [Herren, Jashve], se här är två svärd. Och han säger till dem: Det är bra [tillräckligt].

De går ut till Oljeberget

Mat 26:30. Och efter det de sjungit går du ut till Oljeberget [Olivberget]

Mat 26:31. Därefter säger Jesus till dem: Alla ni kommer att avfalla från mig i natt [i denna natt], för det är skrivet. "Jag kommer att förgöra [slå] herden och hjorden kommer att spridas ut".

Mat 26:32. Men efter min uppståndelse kommer jag att gå före till Galileen [cirkel, fällbar, ringa, gräns, kust, land].

Mark 14:26. Och när du sjungit går de ut till Oljeberget [Olivberget].

Mark 14:27. Och Jesus säger till dem: Det är så att alla ni kommer att avfalla från [bli snärjda med, ta anstöt av] mig i denna natt. För det är skrivet, "Jag kommer att slå herden och fåren kommer att skingras."

Luk 22:39. Och han går sedan ut och går som han brukar [efter vana] till Oljeberget [Olivberget], och hans lärjungar följer då med honom.

Joh 18:1. När Jesus hade sagt det här går han ut tillsammans med lärjungarna över bäcken Kidron [mörkrets plats, den askgrå platsen, vredens brand], där är en trädgård, där han går in med sin lärjungar.

Jesus förutspår Petrus förnekelse av honom

Mat 26:33. Och Petrus [klippan] svarar honom: Om alla de andra avfaller från [tar anstöt av] dig så kommer jag likaväl aldrig att avfalla.

Mat 26:34. Jesus säger till honom: Amen [I sanning], jag säger dig att i denna natt, innan tuppen gal 3 gånger kommer du att förneka mig.

Mat 26:35. Petrus säger till honom: Även om det måste innebära att jag kommer att dö med dig, kommer jag absolut inte att förneka dig. På samma sätt säger också alla lärjungarna.

Mark 14:29. Men Petrus säger till honom: Om också alla kommer att avfalla [ ta anstöt, blir snärjda] så kommer inte jag.

Mark 14:30. Men Jesus säger till honom: Jag säger dig att i verkligheten, i dag, i denna natt, innan tuppen galt 2 gånger kommer du 3 gånger att förneka mig.

Mark 14:31. Men han sade ännu mer överdrivet: Vad gäller mig är det så att om det blir att dö tillsammans med dig så kommer jag likaväl inte att förneka dig.

Luk 22:31. Och Jesus [Herren, Jashve] säger: Simon [höra, tala, förklara, proklamera], Simon se Satan har krävt att sålla er, som vete.

Luk 22:32. Jag ber nu för dig, att din tro inte ska svika, och när du då vänder om, styrk dina bröder.

Luk 22:33. Men han säger då till honom: Jesus [Herre, Jashve], jag är förberedd att följa dig, och också att gå i fängelse och i döden.

Luk 22:34. Men han säger: Jag säger dig Petrus [klippa], verkligen inte, du kommer att förneka mig 3 gånger, att du inte känner mig, innan tuppen gal.

Jesus kommer efter sin död att gå före lärjungarna till Galileen

Mark 14:28. Men efter det att jag uppväckts [lyfts upp] kommer jag att gå före er till Galileen [cirkel, fällbar, ringa, gräns, kust, land].

Kampen i Getsemane

Mat 26:36. Därefter kommer Jesus med dem till en plats man kallar Getsemane [press karen för olja, oljepressarna, friska smörjelsen, överflödande oljan], och han säger till lärjungarna: Sitt ner här så länge, jag går längre bort för jag vill be.

Mat 26:37. Och han tar då med sig Petrus och Sebedeus två söner och han börjar att känna ångest och fruktan.

Mat 26:38. Då säger han till dem: Det är en intensiv sorg ända till döds i min själ. Stanna här och vaka med mig

Mat 26:39. Och han går vidare en liten bit och faller ner på sitt ansikte, och han ber och han säger: Min far, du är mäktig, se till att denna bägare nu försvinner från mig, men inte som jag vill utan som du vill.

Mat 26:40. Och han går till lärjungarna och han finner dem sovande och han säger till Petrus [klippan]: Så ni är inte ens i stånd att vaka en timme med mig.

Mat 26:41. Håll er vakna och be att ni inte kommer in i frestelser [motgångar, prövningar], visserligen är anden villig men köttet [kroppen, den mänskliga naturen] är svagt.

Mat 26:42. Åter, för andra gången, går han bort och han ber i det han säger: Min far, om inte denna bägare kan försvinna [gå bort] från mig, om det verkligen inte är möjligt, så dricker jag den, låt det hända som är din vilja.

Mat 26:43. Och han går sedan tillbaka och finner dem åter sovande, för deras ögon var så tunga [hade tyngts ner].

Mat 26:44. Och han lämnar dem och går sedan åter bort och ber för tredje gången och han säger samma ord.

Mat 26:45. Därefter går han tillbaka till sina lärjungar och säger till dem: Ni sover vidare och vilar er. Se tiden är nära när människosonen [Adams son] överlämnas i syndares händer.

Mark 14:32. Och de kommer till platsen med namnet Getsemane [press karen för olja, oljepressarna, friska smörjelsen, överflödande oljan], och han säger till sina lärjungar: Jag måste [vill, skall] nu be och under tiden vilar ni här.

Mark 14:33. Och han tar med sig Petrus [klippan] och Jakob [häl fångaren, ersättaren] och Johannes [han ger nåd] och börjar bli rädd och är fylld av ångest.

Mark 14:34. Och han säger till dem: Min själ [ande, liv] är överväldigad av bedrövelse [betryck, sorg] ända till döds, stanna här och vaka [var vakna].

Mark 14:35. Och han går sedan vidare en liten bit och faller ner på jorden och han bad intensivt: Det gäller att [är] denna timme [tid] måtte passera bort.

Mark 14:36. Och han sade: Far, du är den allsmäktige fadern, ta bort denna bägare från mig, men inte som jag vill utan som du vill.

Mark 14:37. Och han kommer tillbaka och han finner dem sovande och han säger till Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippan]: Du sover, du klarar inte av att vaka ens en stund [timme, tid].

Mark 14:38. Var vakna [Vaka] och be att ni inte kommer i frestelse [prövning, motgång], den sanna anden är redo, men köttet [kroppen] är svagt.

Mark 14:39. Och han gick bort och bad ännu en gång, och han sade samma ord.

Mark 14:40. Och när han kommer tillbaka finner han dem åter sovande, och deras ögon var nedtyngda [sorgsna, pressade] och inte heller hade de förstått [vetat] vad de skulle säga till [svara] honom.

Mark 14:41. Och han kommer för tredje gången och han säger till dem: Ni sover vidare och ni vilar er, men det är slut nu. Nu är det dags, se, Människosonen [Adams son] överlämnas till syndares händer.

Mark 14:42. Vakna [stå upp], vi måste gå, se han som överlämnar mig är nära.

Luk 22:40. Och när de kommer fram till platsen säger han till dem: Be att ni inte skall komma i frestelser [prövningar, motgångar].

Luk 22:41. Och han går bort från dem ungefär ett stenkast och han bad liggande [stående] på knäna.

Luk 22:42. Han säger: Far, vill du om möjligt ta bort denna bägare från mig, men ske inte min vilja, utan din.

Luk 22:43. Och man ser då änglar som kommer till honom från himlen och stärker honom.

Luk 22:44. Och då bad han i än större vånda [kamp, ångest] och hans svett är som droppar av blod, som faller på marken.

Luk 22:45. Och han reser sig upp efter bönen och går till lärjungarna, men finner dem sovande bort från sorgen.

Luk 22:46. Och han säger då till dem: Varför sover ni, ni måste resa på er för att be att ni inte kommer i frestelse [prövning].

Jesus tas till fånga

Mat 26:46. Vakna, vi måste gå. Se han har kommit nära, han som överlämnar mig.

Mat 26:47. Och se, medan han ännu talar kommer Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] där, en av de 12, och med honom en massa [stor mängd] folk med svärd och påkar [stavar], från översteprästerna och folkets äldste.

Mat 26:48. Och han som överlämnar [bedrar] honom, han ger ett tecken till dem i det han säger: Han som jag kysser, han är det, ta fast honom.

Mat 26:49. Och genast går han fram till Jesus där han säger: Gläd dig Rabbi [mästare], och han kysser honom.

Mat 26:50. Och Jesus säger då till honom: Kompis [vän], varför är du här nu. Och de går sedan fram och lägger händerna på Jesus och tar fast honom.

Mat 26:51. Och se bland de som är med Jesus, sträcker en person ut handen och drar fram sitt svärd [kniv], och slår till översteprästens tjänare och hugger av honom öronsnibben [örat].

Mat 26:52. Då säger Jesus till honom: För tillbaka svärdet [kniven] till dess ställe, för alla som griper till svärd skall förgöras med svärd.

Mat 26:53. Eller menar du att jag inte nu är kraftfull och därmed kan be till min far och det kommer att stå mer än 12 legioner änglar [budbärare] hos mig.

Mat 26:54. Men hur skall då skrifterna fullföljas, att det är nödvändigt att det här sker.

Mat 26:55. Då sade Jesus till folkhopen: Som mot en bandit går ni ut, med svärd och påkar för att gripa mig, dagtid har jag varit hos er, jag satt och undervisade i templet och ni grep mig inte.

Mat 26:56. Detta har skett för att profeternas skrifter skall fullföljas, Då lämnar alla lärjungarna honom och flyr.

Mat 26:57. Och de fängslar Jesus och för bort honom till översteprästen Kaifas [dalgång, omringaren, krökaren, förstelnaren], där de skriftlärde och de äldste är samlade.

Mark 14:32. Och de kommer till platsen med namnet Getsemane [press karen för olja, oljepressarna, friska smörjelsen, överflödande oljan], och han säger till sina lärjungar: Jag måste [vill, skall] nu be och under tiden vilar ni här.

Mark 14:33. Och han tar med sig Petrus [klippan] och Jakob [häl fångaren, ersättaren] och Johannes [han ger nåd] och börjar bli rädd och är fylld av ångest.

Mark 14:34. Och han säger till dem: Min själ [ande, liv] är överväldigad av bedrövelse [betryck, sorg] ända till döds, stanna här och vaka [var vakna].

Mark 14:35. Och han går sedan vidare en liten bit och faller ner på jorden och han bad intensivt: Det gäller att [är] denna timme [tid] måtte passera bort.

Mark 14:36. Och han sade: Far, du är den allsmäktige fadern, ta bort denna bägare från mig, men inte som jag vill utan som du vill.

Mark 14:37. Och han kommer tillbaka och han finner dem sovande och han säger till Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippan]: Du sover, du klarar inte av att vaka ens en stund [timme, tid].

Mark 14:38. Var vakna [Vaka] och be att ni inte kommer i frestelse [prövning, motgång], den sanna anden är redo, men köttet [kroppen] är svagt.

Mark 14:39. Och han gick bort och bad ännu en gång, och han sade samma ord.

Mark 14:40. Och när han kommer tillbaka finner han dem åter sovande, och deras ögon var nedtyngda [sorgsna, pressade] och inte heller hade de förstått [vetat] vad de skulle säga till [svara] honom.

Mark 14:41. Och han kommer för tredje gången och han säger till dem: Ni sover vidare och ni vilar er, men det är slut nu. Nu är det dags, se, Människosonen [Adams son] överlämnas till syndares händer.

Mark 14:42. Vakna [stå upp], vi måste gå, se han som överlämnar mig är nära.

Mark 14:43. Och strax, medan han ännu talade, kom Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] som är bland de 12, och med honom en stor mängde folk, från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste, med svärd och stavar.

Mark 14:44. Men han hade till dem framfört att han överlämnar honom med ett avtalat tecken, genom att förklara speciellt, jag skall kyssa honom, han är det, ta honom och för bort honom säkert.

Mark 14:45. Och han kommer direkt och han går fram till honom och han säger Rabbi [mästare, lärare], Rabbi och han kysser honom.

Mark 14:46. Och de tar fast honom handgripligen [genom att lägga sina händer på honom].

Mark 14:47. Och en av dem som hade stått där drar då sitt svärd och slår till översteprästens tjänare, och hugger av hans örsnibb [öra].

Mark 14:48. Men Jesus säger då till dem: Som mot en bandit går ni ut med svärd och käppar, för att gripa mig.

Mark 14:49. På dagen är jag hos er i Templet och undervisar och ni tar inte fast mig då, men det här är för att skrifterna skall uppfyllas.

Mark 14:50. Och alla lämnar honom då och flyr.

Mark 14:51. Och en yngling som följde med honom klädd i fint linne och inte hade något under, honom grep de unga männen.

Mark 14:52. Men han lämnar kvar linnet och flyr naken bort från dem.

Mark 14:53. Och de för bort Jesus till översteprästen, och översteprästerna och de äldste och de skriftlärde samlas.

Luk 22:47. Men medan han fortfarande talar, se en hop, och den som håller samman den är Judas, han går framför mot de 12, och han närmar sig Jesus för att kyssa honom.

Luk 22:48. Och Jesus säger till honom: Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad] överlämnar du människosonen [Adams son] med en kyss.

Luk 22:49. Och när de, runt omkring honom, ser det som håller på att hända, säger de till Jesus [Herre, Jashve]: Skall vi slå ner dem [förgöra] med svärd.

Luk 22:50. Och man slår då till mot en av översteprästens tjänare och hugger av honom det högra örat.

Luk 22:51. Och Jesus svarar: Låt det vara med det här och han rör vid hans örsnibb och botar honom.

Luk 22:52. Och Jesus säger till dem som då kommer mot honom, översteprästen och befälhavaren från templet, och de äldste: Som mot en bandit har ni kommit med svärd och stavar.

Luk 22:53. På dagen är jag med er i templet, inte sträcker ni då ut handen mot mig, men när mörkret makter råder är det er tid.

Luk 22:54. Och de griper honom och för honom till översteprästens hus, och Petrus följer med på avstånd.

Joh 18:2. Även Judas [firad, prisad, vördad, dyrkad], han som överlämnar [bedrar] honom, kände till stället, för ofta samlas Jesus där med sina lärjungar.

Joh 18:3. Då tar Judas militär och män från översteprästernas och fariséernas tjänare, och han kommer med facklor [ljus] och lampor [bloss] och vapen.

Joh 18:4. Jesus, som viste allt som skulle komma [kommer] över honom, går bort och säger till dem: Vem söker ni

Joh 18:5. De svarar honom: Jesus, han från Nasaret. Han säger till dem: Jag är [Jashve i första person på hebreiska]. Och också Judas, han som bedrar honom var bland dem.

Joh 18:6. Och när han säger till dem: Jag är [Jashve i första person på hebreiska], går de undan [åt sidan] som en följd av det och faller sedan till marken.

Joh 18:7. Då frågar han dem åter: Vem söker ni. Och de säger: Jesus, han från Nasaret.

Joh 18:8. Jesus svarar: Jag säger till er att jag är [Jashve i första person på hebreiska], om alltså det är mig ni söker, kan ni låta dessa gå.

Joh 18:9. För ordet skall fullföljas som säger att dem du har gett till mig, av dem förlorar [ödelägger] jag ingen.

Joh 18:10. Men Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippa] har ett svärd. Han drar det då och slår till översteprästens tjänare och hugger av hans högra öra. Och namnet på tjänaren var Malkus [kung].

Joh 18:11. Men då säger Jesus till Petrus [klippa]: Stoppa tillbaka ditt svärd i skidan, skulle jag då inte dricka dem bägare som fadern ger mig.

Joh 18:12. Då griper, militärerna [militärgruppen] och kommendanten och de judiska tjänarna, Jesus och de binder honom.

Joh 18:13. Och de för sedan först bort honom till Hannas [nådig, gynnad, har slagit läger], för denne var svärfar till Kaifas [dalgång, omringaren, krökaren, förstelnaren], som var överstepräst det året

Kaifas råd att det är bra att en människa dör för folket

Joh 18:14. Och det var Kaifas som då ger rådet till judarna, att det är bra att en människa förgörs till förmån för folket.

Petrus följer efter

Mat 26:58. Men Petrus [klippan] följde efter honom på avstånd till översteprästens gård och han gick också in och han satt med tjänarna för att se utgången [resultatet].

Mark 14:54. Och Petrus [klippan] följer efter honom in i översteprästens förgård [gård] och han sitter ner tillsammans med tjänarna och värmer sig vid elden.

Luk 22:54. (sista delen, kopia) och Petrus följer med på avstånd.

Joh 18:15. Och Simon Petrus följde Jesus tillsammans med den andre lärjungen som kände översteprästen, och han går tillsammans med Jesus in på översteprästens förgård.

Joh 18:16. Och Petrus hade haft möjlighet att ställa sig utanför dörren, då den andre lärjungen går bort, han som var känd med översteprästen, och han säger till portvakterskan, och han för in Petrus.

Karl Håkan