söndag 16 april 2017

Påskdagens Evangelium om Jesu Uppståndelse
170416

Vi fortsätter också idag att titta på Evangelierna som hör till Påsken och idag är det Påskdagens Evangelium om Jesu uppståndelse.


Mat 28:1. Och efter sabbaten och när det ljusnar, första dagen efter sabbaten, kommer Maria Magdalena och den andra Maria för att se till graven.
Mat 28:2. Och se, det blir då ett väldigt jordskalv [storm] och en ängel som tillhör Jesus [Herren, Jashve] kliver ner från himlen och kommer fram och rullar bort stenen från ingången, och han satt sig uppepå den.
Mat 28:3. Och hans utseende var som stjärnglans [blixt] och han kläder [klädedräkt] som skinande [vit] snö.
Mat 28:4. Och de som vaktar, skakar av skräck och blir som döda.
Mat 28:5. Och då säger ängeln till kvinnorna: Var inte rädda, för jag vet att ni söker Jesus som blivit korsfäst.
Mat 28:6. Han är inte här, han är uppväckt [uppstånden], för det är som han säger, kom hit, se platsen där Jesus [Herren, Jashve] har legat.
Mat 28:7. Och gå strax och säg nu till hans lärjungar, att han är uppväckt från de döda och se han går före er till Galileen [cirkel, fällbar, ringa, gräns, kust, land], där kommer ni att se honom, se jag säger nu till er.
Mat 28:8. Och de går snabbt ut från graven fyllda med rädsla, och väldig glädje och springer för att berätta det för hans lärjungar.

Mark 16:1. Och när sabbaten passerat, då köper, Maria Magdalena, och Jakobs [häl fångaren, ersättaren] Maria och Salome [frid, fred] välluktande kryddor, så att de då kunde gå och smörja honom.
Mark 16:2. Och mycket tidigt på morgonen, efter sabbaten, kommer de till graven, då solen just går upp.
Mark 16:3. Och de frågade sig: Vem kommer att rulla bort stenen från ingången till graven, åt oss.
Mark 16:4. Och när de då får syn på stenen ser de att den har rullats undan, för den var väldigt tung.
Mark 16:5. Och kvinnorna går då in i graven och ser då en ung man som sitter till höger, iförd lång strålande [vit, lysande] klädnad och de blir utom sig av skräck [väldigt förvånade].
Mark 16:6. Och han säger till dem: Ni skall inte vara rädda [överraskande], Jesus från Nasaret, som ni söker, han som har korsfästs, han är sedan uppväckt, han är inte här, se den plats där de lade honom.


Luk 24:1. Och i den första mycket tidiga gryningen efter sabbaten [sabbatens gryning], kommer de till graven och de bär välluktande kryddor med sig, som de gjort i ordning.
Luk 24:2. Men de finner då, att stenen har rullats bort från graven.
Luk 24:3. Och när kvinnorna går in finner de inte Herren [Jashve, Jesus] Jesu kropp
Luk 24:4. Och det uppstår villrådighet hos dem om det här, och se två män står där bland dem i skinande kläder.
Luk 24:5. Och de blev helt skakiga [rädda], och de böjde ner sina ansikten till jorden. Men männen [de] sade till dem: Varför söker ni han som lever bland de döda.
Luk 24:6. Han är inte här, utan han är uppstånden, minns hur han är den som talat med er, när han var bland er i Galileen [område, fällbar, ringa, gräns, kust, land].
Luk 24:7. Och hur hans budskap är att det är nödvändigt att Människosonen [Adams son] överlämnas till syndiga människors händer och korsfästs, och uppstår på tredje dagen.
Luk 24:8. Och då kommer de ihåg hans ord.
Luk 24:9. Och de vände tillbaka från graven. De berättade sedan allt för de 11 och för alla de övriga.
Luk 24:10. Och det var Maria [upprorisk, rebell, boskapssköterska] Magdalena [från Magdala] och Johanna [nådefull] och Jakobs [häl fångaren, ersättaren] Maria och de övriga med dem, som berättade det här för apostlarna.
Luk 24:11. Och de ser deras ord, det som kommer inför dem, som nonsens, och de trodde dem inte.


Joh 20:1. Och den första dagen i veckan går Maria Magdalena tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt [dunkelt] till graven, och hon ser att stenen har tagits bort från graven.
Joh 20:2. Och hon springer och hon kommer till Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippa] och till den andre lärjungen som Jesus älskade. Och hon säger till dem: Nu har de tagit bort Jesus [Herren, Jashve] från graven och vi vet inte var de har lagt honom.


Mat 28:9. Och se, så snart de gått iväg för att berätta för hans lärjungar, kommer Jesus emot dem och han säger: Gläd er! Och de går fram, griper om hans fötter i det de böjer sig ner inför [tillber] honom.

Mark 16:9. Och då han står upp tidigt på morgonen den tidigare sabbatsdagen, blir han då sedd av Maria Magdalena från vilken det drivits ut 7 demoner. (Versarna 9 - 20 finns inte med i de tidigaste handskrifterna och tillhör förmodligen inte det ursprungliga Markus evangeliet)


Joh 20:11. Och Maria [upprorisk, rebell, boskapssköterska] hon hade stått utanför graven och gråtit, och medan hon grät tittar hon in i graven.
Joh 20:12. Och hon såg två änglar i vitt, sittande, en vid huvudet och en vid foten, där Jesu kropp var lagd.
Joh 20:13. Och de säger till henne: Kvinna varför gråter du. Hon säger till dem: För att de har tagit bort min Jesus [Herre, Jashve] och jag vet inte var de nu lagt honom.
Joh 20:14. Och detta svarade hon medan hon vänder sig om [bakåt] från dem och hon ser Jesus stående där, men hon hade inte förstått att det är Jesus.
Joh 20:15. Jesus säger till henne: Kvinna, varför gråter du, vem söker du. Hon tänker att det är trädgårdsmästaren, hon säger till honom: Herre om du nu har fört bort honom, säg mig var du då har lagt honom, och jag kommer att ta bort honom.
Joh 20:16. Jesus säger till henne: Maria. Hon vänder sig då mot honom. Hon säger till honom: Rabuni [Rabbi, mästare, herre, lärare], det betyder mästare.
Joh 20:17. Jesus säger till henne: Rör mig inte, för jag har ännu inte stigit upp till min far. Men gå till mina bröder och säg till dem. Jag går till min far och er far och min Gud och er Gud.
Joh 20:18. Maria Magdalena går och berättar för lärjungarna att hon har sett Jesus [Herren, Jashve], och det han då sade till henne.


Mat 28:10. Därefter säger Jesus till dem: Var inte rädda, gå och berätta för mina bröder, att de skall gå bort till Galileen och där skall de se mig.


Mark 16:7. Och gå nu och säg till hans lärjungar och till Petrus [klippan] att han går före er till Galileen [cirkel, fällbar, ringa, gräns, kust, land] där kommer ni att se honom som han tidigare sa till er.


Mark 16:8. Och de kommer då snabbt ut och flyr från graven och det var med skälvningar och skräck och de säger följaktligen inget till någon för de var så rädda.

Mark 16:10. Hon går då iväg och berättar det för de som följde honom, de som nu börjat sörja och gråta.
Mark 16:11. Och de får då höra att han nu är levande och han sets av henne, men de misstror henne.


Luk 24:9. (kopia) Och de vände tillbaka från graven. De berättade sedan allt för de 11 och för alla de övriga.


(Hon = Maria Magdalena, enligt Joh 20:2)
Joh 20:2. (kopia) Och hon springer och hon kommer till Simon [höra, tala, förklara, proklamera] Petrus [klippa] och till den andre lärjungen som Jesus älskade. Och hon säger till dem: Nu har de tagit bort Jesus [Herren, Jashve] från graven och vi vet inte var de har lagt honom.


Mat 28:11. Och se, medan de går, kommer några från vakten till staden, de berättar för översteprästerna, allt det som äger rum.
Mat 28:12. Och de samlas då med de äldste och har samråd, och de tar en stor summa pengar och ger till soldaterna.
Mat 28:13. De sa: Säg, att hans lärjungar kom där på natten och stal honom medan vi sov.
Mat 28:14. Och om det då skulle komma till landshövdingen kommer vi att övertala honom och vi kommer att göra er säkra [bekymmersfria].
Mat 28:15. Och de tar emot pengarna och gör som de är tillsagda, och det här talat är nu vida känt bland judarna till denna dag.


Luk 24:12. Och Petrus [klippa] reser sig och springer mot graven och han böjer sig in. Han ser linnebindlarna som ligger där för sig själva, och han går därifrån med förundran inom sig, över det som har hänt.


Joh 20:3. Då går Petrus och den andre lärjungen ut och de kom till graven.
Joh 20:4. Och de två sprang tillsammans, och den andre lärjungen springer då fortare än Petrus och kommer fram först till graven.
Joh 20:5. Och när han böjer sig in ser han linnebindlarna som ligger där, men han går inte in.
Joh 20:6. Och Simon Petrus kommer, han som följer efter honom och han går nu in i graven och han ser linnebindlarna som ligger där.
Joh 20:7. Och duken som var på huvudet, ligger inte bland linnebindlarna utan den hade vikits ihop och lagts på ett ställe.
Joh 20:8. Och då också den andre lärjungen, han som kom först till graven, nu går in, ser han också och tror.
Joh 20:9. För de hade inte förstått skriften ännu, att det är nödvändigt att resa upp honom från de döda.
Joh 20:10. Och lärjungarna går därifrån hem till sig igen.

Karl Håkan



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar